RYMDEN OCH FOTOGRAFI 5
Nu skall vi prata om föroreningar. Närmare bestämt ljusföroreningar. Eftersom ljuset har så stor betydelse vid exponeringen, vill man ju inte ha störande ljus i objektivet, d.v.s ljus som inte kommer från motivet. Detta gäller speciellt rymdfotografi. När man skall fota stjärnor och planeter skall man uppsöka en plats som ligger långt från närmaste samhälle. Gärna på en höjd så att man får mycket horisont att leka med. Ett samhälle av Lilla Edets storlek skickar upp mängder av ljus i atmosfären, ljus som hindrar oss från att se stjärnhimlen i all sin prakt. Skillnaden är klart redan några kilometer bort. Bästa tiden att fota stjärnor är mellan oktober och till och med april. Visst går det Maj till September också, men då måste man lägga tillfällena väldigt sent på dygnet, och motiven är inte så många då. Just nu är det väl Jupiter som lyser mest, förutom månen då.
Det var allt för denna gång, gå gärna in på Internet och kolla alla fina natt- och stjärnfoton som finns där.
Fortsättning till hösten??????????? Ha en bra fotosommar…………Lilliz
RYMDEN OCH FOTOGRAFI 4
Naturligtvis kan man använda teleobjektiv fast då blir tiderna korta, en möjlighet är då att skaffa en motorstyrning att montera mellan kameran och stativet. Efter diverse hokus pokus med inställningarna kan man göra låååånga exponeringar. Kameran låser sig då på önskat objekt och följer det. Det kostar ju en slant förstås. Beträffande cropfactorn är den olika för olika kameramärken. Nikon med APS-C = 1.5. Canon med APS-C = 1.6. Olympus 4/3 = 2.0, samma med Olympus M 4/3 och Panasonic M 4/3.
Men fullformat då? Där blir det enkelt!!! Om man kan tala om cropfactor när det gäller fullformat förstås. Svaret = 1. (Man kan ju då tycka att man får mer tele för pengarna om man har APS-C sensor???, eller???)
RYMDEN OCH FOTOGRAFI 3
Nu skall vi prata lite om vilket objektiv som lämpar sig bra till att fota stjärnhimmelen med. Själv använder jag för det mesta ett 18 mm med ljusstyrka 3,5. Ett liknande med f 2,8 eller 1,4 står högt på önskelistan. Men på bild nr 3 och fyra står det ju 27 mm.??? Varför då? Jo, det +nns något som heter ”crop factor” som bestämmer detta. Då jag kör med Nikon som har APS C sensor har den ”crop factor” 1,5. Då blir den ”faktiska brännvidden” (kom ihåg uttrycket) 18 x 1,5 = 27 mm. Så länge man fotar himmelen med de här korta brännvidderna är det helt OK att göra exponeringar uppåt 30 sekunder. Egentligen är max för 27 mm objektiv cirka 22 sekunder. Varför är det på detta viset då? Jo, man vill ju undvika avlånga eller bananformade stjärnor på himmelen.!! Eller??? Då jorden rör sig kring sin egen axel med cirka 240 m/sek vid våra breddgrader (60 grader nord) och som planet i Vintergatan rör sig jorden med 107200 km/h och hela sol-systemet rör sig runt i galaxen med drygt 800000 km/h är det kanske inte så konstigt att några sekunders för lång exponeringstid resulterar i avlånga stjärnor.
Därför +nns det något som kallas 600 – REGELN. Man tager önskat objektiv och dividerar detta med 600. Ett 50 mm objektiv blir då med ”min” crop factor (50 x 1,5) 75 mm. 600 dividerat med 75 blir då 8. Du kan alltså ha max 8 sekunders exp.tid innan stjärnorna blir avlånga. Det blir alltså till att skruva upp ISO-värdet. Regeln är alltså: 600 dividerat med den faktiska brännvidden ger tiden.
Forts. nästa vecka………Lilliz
RYMDEN OCH FOTOGRAFI 2
Att plåta stjärnor med digitalkamera är nästan som på den gamla goda analoga tiden.
Då tänker jag naturligtvis på mörkrumsarbetet, med den skillnaden att här får du göra
mörkrumsarbetet först, alltså innan bilden. Hur gör man då? Kortfattat gör man enligt följande: Har du autofokus på din kamera? Om ja, stäng av den. Har du bildstabilisering?
Om ja, stäng av den. Har du automatisk vitbalans? Om ja, stäng av den. Allting skall vara manuellt, har ni brusreducering på skall även den stängas av, ni har väl hört talas om hantverkare? Detta är ett typiskt hantverk!!!
Fäst kameran på stativet. Sätt fast trådutlösaren i kameran. Ställ in avståndet på oändligt, (det finns en ring på de flesta objektiv, där man kan ställa in avståndet manuellt, har man inte kopplat ur autofokusen är den ringen oftast låst!!) Har du livewiew kan du kolla på den tills det blir bra. Ställ in ISO på 3200, tiden på 30 sekunder och bländaren på 4.0 och om du har ett objektiv som börjar på f 3.5. Har du ett som börjar på f 2.8, ställ det på 3,5 o.s.v. Ett till ett halvt bländarsteg över det lägsta du har. Och nu till vitbalansen, låt den inte stå på AUTO, utan välj en själv. Har du ett fotoprogram med Camera Raw och kör Raw-bilder är det relativt enkelt. Kör du bara i JPEG blir det svårare. Försök med glödljus (samma som lampa, volfram, tungsten) Ta flera bilder tills du är nöjd. Nu gäller det. Ta många bilder med varierande inställningar, börja med att justera ISO nedåt, sedan tiden, bländaren o.s.v.
Fortsättning följer.....
Bild nr 3: 27 mm, f 3.5, 8 sek, ISO 1600, WB AUTO.
Bild nr 4: 27 mm, f 3.5, 20 sek, ISO 2500, WB AUTO.
Olika utseende, vitbalansen inställd på AUTO, men olika ISO och tid!
P.S. Eftersom jag har dålig koll på vad som finns ”där uppe” har jag anlitat en som har bra koll, vår Martti som alltid är villig att hjälpa till!!! D.S.
RYMDEN OCH FOTOGRAFI 1.
Fotoklubben har ju som bekant ett eget observatorium med ett alldeles utmärkt stort teleskop, beläget i Fuxernaskolan. Storleken har ingen betydelse sägs det, men i detta fall har den faktiskt det. Råkar man befinna sig i observatoriet när det är en stjärnklar himmel, är det ju naturligt att använda det stora teleskopet, men om man är på annan plats får man hitta på andra lösningar. Det som behövs då är en något så när modern kamera (så att höga ISO-tal kan användas), stativ (ett måste, lägger du kameran direkt på marken, riskerar du att som en skugga med jättestora fötter, komma med på bilden), gärna en trådutlösare (har du ingen kan du använda kamerans självutlösare, du vet den där knappen du använder när du fotar familjeporträtt hemma, selfies m.m.) Varma kläder, varma skor, mössa, tålamod, tålamod och till sist mera tålamod. Det här kan ta tid. Med vidvinkelobjektiv upp emot 30 sekunder per exponering. Om man nu inte vill rikta kameran rakt uppåt och bara fota stjärnor, galaxer och nebulosor o.d. kan man vinkla kameran så att hälften himmel och hälften landskap fastnar. Det finns en organisation som förkortas TWAN. The World At Night. Dom gör precis det, tar landskapsbilder på natten.
Fortsättning nästa vecka………………Lilliz
Bild nr 1: ISO 100, 15 sek. f/4.2, 30 mm
Bild nr 2: ISO 1600, 15 sek, f/4.2, 30 mm
Vi var på plats!
Några entusiaster från klubben tog sig "mitt på natten" till observatoriet för att dokumentera den sällsynta händelsen av en venuspassage! Vi var där kl 05:00 och riggade utrustning för att få bilder av händelsen. Det var lite spännande hur det skulle gå - väderrapporten var inte den bästa - men vi hade tur och bilderna här på sidan ska visa detta!
Vad venuspassagen innebär, kan man läsa på den här länken!