Rymden

 

Astronomi – lätt förståelig för alla

Interna länkar
 

Observatorium

*  Rymdfotografi

 

På den här platsen förmedlar vi lite allmän kunskap om vårt solsystem, vår galax och rymden. Dessutom kommer vi att berätta om myter och hur våra förfäder tolkade stjärnhimmeln sett från olika platser på jorden. Sidan uppdateras och kompletteras löpande.

Våra närmaste stjärnor

 

 

När man studerar stjärnor så ser man bara små ljuspunkter. Detta beror på att avståndet mellan oss och stjärnorna är för långt. Här kommer en tabell med våra närmaste stjärnor.

 

Avstånd mellan jorden och solen är 8 ljusminuter (1 AE). De yttersta objekt i vårt solsystem finns i Oorts moln som består av kometer och omger hela solsystemet. Avståndet är 0,8 ljusår. Vår grannstjärna är Proxima Centauri. Tidigare hade jag informerat lite mer om vårt solsystem. Här kommer lite information om våra närmaste stjärnor. Avståndet är ungefärlig och varierar lite beroende på källan.

 

 

 

 

Stjärna

Mer om stjärnan

Avstånd i ljusår Solmassa    ( M )

· Proxima Centauri α

· α Centauri A

· α Centauri B

Trippelstjärnsystemet Alfa Centauri, tillhör södra stjärnhimlen och går inte att se från Sverige 4,3

0,123

1,100

0,907

Barnard´s Stjärna Röd tvärg, närmar sig solen med en hastighet på 110 km/s. Närmast solen är den enligt beräkningar år 11 800 och är då 3,8 ljusår borta 5,9 0,144
Wolf 359 Röd tvärg 7,6 0,09 
Lalande 21185 Röd tvärg 8,3 0,46 
Sirius A Dubbelt så stort massa som solen, runt Sirius finns en vit tvärg (Sirius B), Sirius är en av de ljusstarkaste objekt vi kan se på himlen. Kan observeras från Sverige (nära stjärnbilden Orion). 8,6 2,14 
Luyten 726 B Dubbelstärna 8,9

0,100

Ross 154 Ensam röd Tvärg 9,7 0,17 
Tau Ceti Närmaste solliknande stjärnan, 80 % av solens massa 11,9 0,783
Epsilon Eridani Närmaste stjärna med en exoplanet, 85 % av solens massa, Exoplanet Epsilon Eridani B 10,5

0,82 

       

 

 

 

 

 

Sol- och månförmörkelser 2013

 

Vad är en solförmörkelse

 

Solen står i centrum av vårt solsystem. Jorden och alla andra planeter kretsar kring solen. En del planeter har liksom jorden en eller flera månar som kretsar runt sin planet.

 

En solförmörkelse sker när solen, jorden och månen ligger på en rak linje. Då händer det att månen står "i vägen" mellan jorden och solen och då faller månens skugga över jorden och det blir en solförmörkelse.

 

Även de inre planeterna Merkurius och Venus kan hamna mellan solen och jorden. Den 6 juni 2012 hade vi en s.k. Venuspassage, dvs. Venus befann sig mellan solen och jorden. Den sista Merkuriuspassagen skedde den 8 november 2006. Se mer om Venuspassage på vår hemsida under Observatorium. Mer information om Merkuriuspassagen hittar du under www.sv.wikipedia.org/wiki/Merkuriuspassage.

 

 

Vad är en månförmörkelse

 

Om solen, jorden och månen ligger i rad med jorden i mitten så blir det en månförmörkelse. Månen lyser liksom alla planeter inte av sig själv utan reflektera solens ljus. Vid en månförmörkelse ligger jorden i vägen så att solens ljus inte når månen. Det finns 3 olika månförmörkelser, den totala (1), den partiella (2) och den prenubrala (3) förmörkelsen.

Vid den totala förmörkelsen ligger månen i kernskuggan av jorden. Vid den partiella ligger en del av månen i kernskuggan av jorden. Vid den Prenubrala förmörkelsen ligger månen i halvskuggan av jorden.

 

 

Händelser 2013

 

25 april - partiell månförmörkelse som kan ses i våra trakter. Den syns bäst från östra halvklotet. Den förmörkelsen börjar kl. 19.54 och är som mest kl. 20.07. Den slutar kl. 20.21. För att kunna se månförmörkelsen som bäst måste man befinna sig i Östeuropa eller Afrika. Men även här ser man lite.

 

10 maj 2013 – ringformig solförmörkelse. Eftersom månens avstånd till jorden varierar och även jordens avstånd till solen inte är konstant pga. den elliptiska banan från både jorden och månen händer det att månen ibland inte täcker hela ytan av solen. Då ser vi en ringformig solförmörkelse, dvs. en yttre ring av solen syns ändå. Tyvärr kan vi den 10 maj bara beskåda den i Australien och Indonesien samt Oceanien. Själva ringen kommer att bli ganska tjock. Detta när solen står 74° över horisonten.

 

25 maj 2013 – prenubral månförmörkelse. Den är dock så minimal att den nästan inte går att se. Den går inte heller att se från våra trakter utan från Västra Afrika och Amerika.

 

18 oktober 2013 – prenubral månförmörkelse. Den blir relativt djupt och blir lätt att se även med blotta ögat, dock bara när den är som störst. Den kommer att synas även i våra trakter.

 

3 november 2013 – total solförmörkelse. Det blir den mest intressanta solförmörkelsen i år, en sällsynt hybridförmörkelse som är en blandning av en ring- och total förmörkelse. Tyvärr kan vi inte se den i våra trakter. Den kan ses i Afrika, Sydeuropa, Mellanöstern och Nord- och Centralamerika.

 

Brigitte

Vårt solsystem

Solen är i centrum, 9 planeter kretsar kring solen moturs.

 

  Planet Avstånd 1) Omloppstid rund solen 2) Antal månar
1

Merkurius

0,4 AU

88 dygn

0
2

Venus

0,7 AU

225 dygn

0
3 Jorden 1 AU 365 dygn 1
4  Mars 1,5 AU
 687 dygn
2
5  Jupiter 5,2 AU
 12 år
66
6  Saturnus 9,5 AU
 30 år ca 200
7  uranus 19,6 AU
 84 år 27
8  Neptunus 30 AU
 164 år 13
9  Pluto 30 - 49 AU
 284 år 5

 

1) AU = Astronomisk enhet (astronomical unit) och är lika med avståndet mellan jorden och

    solen =  149 597 870 700 m eller omkring 150 miljoner kilometer

2) Dygn/År på jorden

Mellan Mars och Jupiter finns ca 500.000 asteroider med ett diameter på 500 meter eller större. Det är rester av byggmaterial som blev över när planeterna bildades. Utanför Plutos bana finns kometer. Både planeter och Kuiperbältet finns på en "skiva" med solen som centrum. Jorden är ca 8 ljus- minuter bort från solen, dvs. solljuset behöver 8 minuter för att nå jorden. Avståndet är

ca 150.000.000 km och är 1 AE (astronomisk enhet). Pluto är ca 40 AE borta från solen och Kuiperbältet ligger utanför Plutos bana och där finns ca 500.000 kometer som stannar där. Hela skivan omges av ett hölje som ett nötskal. Det kallas för Oorts moln som är ca 10.000 AE borta och där finns ca 100 miljarder kometer. Dessa rör sig ibland in i systemet mot solen. En av de mest kända är Halleys komet. Den återkommer alla 76 år. Senast syntes den 1986.

 

Brigitte

Geminiderna

 

anses av många vara den mest sevärda meteorsvärmen vi har, så hoppas på en stjärnklar natt och bänka dig med fin utsikt uppåt, så väntar ett härligt skådespel.

 

Om meteorregn eller en meteorskur

 

 

Ett meteorregn eller en meteorskur består av ett större antal meteorer, "stjärnfall" som visar sig under en begränsad tid. De kan uppstå i samband med att en större meteor splittras, men vanligare är att de uppstår när jordens bana skär banan för en gammal periodisk komet. Kometens svans består av förångade rester och partiklar från dess kärna och den kan ha brutits sönder under århundradenas lopp. Så småningom sprids resterna ojämnt över hela dess bana. Dessa senare skurar varar i allmänhet en eller några dagar, upp till någon vecka, och uppkommer alltid vid samma tid varje år. Beroende av hur mycket material som just där och då finns samlat kommer intensiteten i skuren att variera från gång till gång. I tidigare skeden kan många av dessa möten ha varit mycket spektakulära och troligen givit upphov till myter omvidunder och annan skrock. Meteorerna är oftast mycket små - i storlek med sandkorn - och överlever därför mycket sällan ända ner till marken.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Meteorregn

 

Varje år inträffar en del meteorskurar på samma datum. Eftersom både Jordens och kometens bana är relativt stabila inträffar korsningens banor alltid på samma ställe. Störst är Leoniderna som vi kunde se i december. Kvadrantiderna var i början av januari att beskåda.

 

Lite exta information:

Komet – Kallas även "smutsig snöboll", mindre objekt på stjärnhimlen, kärnan består av sten, stoft, fryst vatten och frysta gaser. Storleken kan variera i diameter från några 100 meter och upp till flera kilometer. Den väl mest kända är Halleys Komet. Den kommer Oorts moln och har en omloppsbana på 76 år. Nästa passage kommer att ske den 28 juli 2061. Kometer kommer från Kuiperbältet som är ca 30 – 100 AE (en AE = avstånd mellan sol och jorden) bort från solen. Liksom alla planeter i solsystemet kretsar de runt solen och bildar en skiva. Även Oorts moln som ligger ännu längre ut innehåller mindre objekt i storleksordning 1 km eller mindre. Oorts moln ligger ca 10.000 AE borta och ligger runt hela solsystemet. De kommer på parabelformade banor nära solen och försvinner igen. Svansen består av två delar, en gassvans och en stoftsvans. Desto närmare kometen kommer solen desto längre blir svansen. En del kometer störs av gasplaneterna och hamnar på bundna banor, t.ex. Halleys komet. Kometerna kommer från alla håll in mot solen.

 

Meteorider – mindre objekt på himlen, rester av kometer, bestående av sten, is, mycket metall och gas. Kommer från asteroidbältet som finns mellan Mars och Jupiter. När meteorider kommer in i atmosfären kallas de för Meteor. De flesta förångas i atmosfären. Några når dock jordytan och kallas för meteorit. (Beakta meteorid – och meteorit).

Kända meteorskurar är t.ex.

 

Namn Datum Peak  
Leoniderna 14 - 21 Nov 17 Nov var Ibland väldigt stark och hög ZHR
Perseiderna 17 Jul- 24 Aug Aug 12 Stark, ass. med kometen Swift-Tuttle
Kvadrantiderna  1 - 5 Jan 3 Jan Stark, ev ass. med objektet 2003 EH.
 Lyriderna  15 - 28 Apr  Apr 22  Ass. med kometen C1/1861 G1/Thatcher
 Tauriderna  1 - 25 Nov  12 Nov  Ass. med komet Encke
 Geminiderna  7 - 17 Dec  14 Dec  Stark, ass. med asteroiden 3200 Phaethon

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Brigitte

Dvärgplaneten 1 Ceres

  • (magnitud +7,3) 2,3°SSV om Elnath (magnitud +1,6).Ceres var den första asteroiden som upptäcktes, vilket skedde den 1 januari 1801 av Giuseppe Piazzi.
  • Med en diameter på omkring 950 kilometer är den den största och mest massiva asteroiden i asteroidbältet mellan mars och Jupiter. Den räknas sedan den 24 augusti 2006 som en dvärgplanet
  • Månen avtagande, den 9:e finns den en bit norr om Antares, svårt att hitta, försök med en kikare i gryningen (7.30 – 7.45)
  • Antares är en dubbelstjärna, och den ljusaste i stjärnbilden Skorpionen. Stjärnan är en röd superjätte. Antares har en drabant som kallas Antares B.
  • Antares når inte så högt över horisonten, men syns från de sydligaste delarna av Sverige.
  • varandra står de först på morgonen den 22:e när båda är på väg ner i väster. Månen fortsätter genom Oxen och Tvillingarna och syns vartefter nästan hela natten.
  • 12 L 16.31 Mars når sin högsta höjd på skymningshimlen, planeten är svårt att hitta
  • 13 S 00 Castor (magnitud +1,6) i Tvillingarna (Gemini) högst i söder vid midnatt. Höjd 63°. Castor är den näst ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Tvillingarna och en av de ljusstarkaste i natthimmeln. Castor är 45 ljusår borta.
  • 13 S 16.32 Mars (magnitud +1,2) 6° under månen. Månfas 5%, höjd 12° i SV, solhöjd –7°.
  • 17–24 januari: Månen fortsätter norrut genom djurkretsen och syns allt längre under natten. Sent på kvällen den 18:e (vid midnatt) är det tilltagande halvmåne i Fiskarna. Månen blir tjockare och passerar Väduren. På kvällen den 21:e finns månen nära Jupiter.

 

  • Lite allmänt: Följande stjärnbilder kan man se från den norra resp. södra halvklotet. Men inte alla på norra halvklotet ser vi alltid. De flesta är inte cirkumpolära dvs. de försvinner tidsvis under horisonten. Ett exempel för en cirkumpolär stjärnbild är Karlavagnen. Den kan vi alltid se på himlen.

 

Norra stjärnhimlen

Andromeda | Berenikes hår | Björnvaktaren | Cassiopeja | Cepheus | Delfinen | Draken | Fiskarna | Giraffen | Herkules | Jakthundarna | Kräftan | Kusken | Lejonet | Lilla björnen | Lilla hunden | Lilla hästen | Lilla lejonet | Lodjuret | Lyran | Norra kronan | Orion | Ormen | Oxen | Pegasus | Perseus | Pilen | Räven | Skölden | Stora björnen | Svanen | Triangeln | Tvillingarna | Väduren | Ödlan | Örnen

 

Södra stjärnhimlen

Akterskeppet | Altaret | Bildhuggaren | Bägaren | Cirkelpassaren | Duvan | Enhörningen | Fenix | Floden Eridanus | Flugan | Flygfisken | Gravstickeln | Haren | Indianen | Jungfrun | Kameleonten | Kentauren | Kikaren | Kompassen | Korpen | Kölen | Lilla vattenormen | Luftpumpen | Mikroskopet | Målaren | Oktanten | Ormbäraren | Paradisfågeln | Pendeluret | Påfågeln | Rombiska nätet | Seglet | Sextanten | Skorpionen | Skytten | Stenbocken | Stora hunden | Svärdfisken | Södra fisken | Södra korset | Södra kronan | Södra triangeln | Taffelberget | Tranan | Tukanen | Ugnen | Valfisken | Vargen | Vattenormen | Vattumannen | Vinkelhaken | Vågen

 

Brigitte